Val av fondkonto

Vilket slags fondkonto bör man välja? Den frågan avgörs bland annat av vilket mål man har med investeringarna, hur man planerar att investera, på vilken sikt man ser

investeringarna, m.m.

Vi gör följande antaganden:

• Investeringen är tänkt att vara relativt långsiktig, det vill säga på minst ett par års sikt, från cirka 3 år, upp till kanske 10 till 20 år
• Investeringen är inte ett pensionssparande i en privat pensionsförsäkring med rätt till avdrag i deklarationen. Vi antar att man redan har utnyttjat denna möjlighet eller att man anser att detta inte är så intressant.
• Investeringen är tänkt att avkasta minst cirka 5 till 7 procent per år.
• Investeringen har ett bestämt syfte, men att man ändå vill ha möjlighet att kunna frigöra kapital till annat ändamål vid behov.
• Man vill försöka hålla nere skatten, som måste betalas på grund av investeringen, det vill säga avkastningsskatten, reavinstskatten, etc.
• Vi antar att de fonder vi väljer att investera i inte betalar någon form av utdelning till dig som investerare.

Vi har i princip två huvudalternativ vid val av fondkonto:

• ett vanligt fondkonto
• ett ISK-konto eller ett KF-konto

Vanligt fondkonto

Ett vanligt fondkonto öppnas hos en vanlig bank eller internetbank. Man kan även välja att investera direkt hos ett fondbolag.

Etersom vi planerar att kunna välja fritt bland många olika fondbolag, samt ha möjlighet att göra omplaceringar och rebalanseringar, väljer vi bort detta alternativet.

Fördelen med att ha en investering direkt hos ett fondbolag, är att man får en mer personlig relation med fondbolaget, man får löpande information via post eller mejl, man kan bli inbjuden till evenemang, m.m. Så för dig som gärna vill ha denna möjlighet, så finns fortfarande alternativet att ha en del av dina investeringar direkt hos några utvalda fondbolag, som du gärna vill ha en relation till.

Så länge man bara investerar nya pengar, så behöver man normalt bara betala en liten skatt som dras automatiskt på deklarationen. För närvarande bortser vi från denna lilla skatt.

Etersom de flesta fonder numera ej ger någon form av utdelning, behöver man inte tänka på den skatt som tidigare betalades för utdelningar.

Hör gärna med din bank eller ditt fondbolag, om din fond betalar ut någon form av utdelning eller liknande. De fonder som ej betalar ut utdelning brukar kallas för ackumulerande och betecknas ibland med bokstäverna ack i slutet av fondnamnet.

De fonder som betalar utdelning brukar kallas för utdelande eller income på engelska. De kan ha bokstäverna inc efter fondnamnet, eller utd på svenska.

När man säljer hela eller delar av innehavet i en fond, uppstår normalt en reavinst, om vi antar att fonden har ökat i värde under innehavstiden.

Om du har investerat 100 000 kr och fonden har ökat i värde med 40% under den tid du har investerat, så har ditt värde ökat till 140 000 kr. Om du säljer fondinnehavet uppstår en reavinst om 40 000 kr. Denna reavinst beskattas med 30 % skatt. Skatten blir alltså 40 000 kr x 0,3  =  4 000 x 3  =  12 000 kr.

ISK-konto och KF-konto

Istället för att öppna ett vanligt fondkonto, kan man öppna ett ISK-konto eller ett KF-konto. Det kan man göra hos en bank eller internetbank.

ISK står för InvesterarSparKonto

KF står för KapitalFörsäkring

För att reda ut de exakta skillnaderna mellan dessa och mellan dessa och ett vanligt fondkonto, bör man kontakta en rådgivare hos en bank, eller liknande.

Några av de viktigaste egenskaperna är:

• Man betalar ingen reavinstskatt
• Man betalar en skatt på kontots totala marknadsvärde

Den skatt man betalar kallas avkastningsskatt, men det är i själva verket inte en skatt på avkastningen, utan det är en skatt på det totala marknadsvärdet. Denna skatt beräknas på lite olika sätt för ISK respektive KF. Men skattesatsen är lika stor för båda dessa kontoformer.

En skillnad mellan ISK och KF är att kontanta medel på ett ISK-konto är skyddade av den statliga insättningsgarantin om banken skulle gå i konkurs. Denna garanti täcker upp till 100 000 EUR. Alltså ett belopp i svenska kronor motsvarande 100 000 euro.

Garantin gäller per bank, det vill säga man kan skydda 100 000 euro i sin vanliga bank och ytterligare 100 000 euro i en internetbank, vilket innebär att 200 000 euro är skyddade i detta exempel.

En annan skillnad mellan ISK och KF är att investeringar (till exempel fondandelar) i ett ISK-konto skyddas av det statliga investerarskyddet om banken skulle gå i konkurs. Detta skydd täcker upp till 250 000 svenska kronor. Skyddet gäller per bank, det vill säga man kan till exempel skydda 250 000 kr hos sin vanliga bank och 250 000 kr hos en internetbank. Det kan alltså vara en fördel att välja flera olika banker. I detta exempel har vi alltså skyddat 500 000 kronor totalt.

För ett KF-konto gäller inte ovanstående statliga skydd: statlig insättningsgaranti och statligt investerarskydd.

För ett ISK-konto och för ett KF-konto gäller att man för närvarande betalar 0,447 % i avkastningsskatt på det totala marknadsvärdet för kontot.

Som exempel kan vi anta att vårt marknadsvärde är 140 000 kr. Skatten blir då 140 000 kr  x  0,447  /  100   =   1400  x  0,447  =  14  x  44,7  =  626 kronor.

I exemplet ovan, där vi investerade 100 000 kr i ett vanligt fondkonto, fick vi en reavinst om 40 000 kr och en skatt om 12 000 kr.

För att jämföra dessa båda exempel, får vi ta i beaktande att reavinsten betalas en enda gång, medan avkastningsskatten för ISK och KF betalas varje år.

Antag att avkastningen om 40 000 kr har uppstått efter 10 års investering i en fond. Antag också för enkelhets skull att marknadsvärdet har varit 140 000 kr i genomsnitt under denna tid.

I ett ISK-konto eller i ett KF-konto får vi då varje år betala en avkastningsskatt om 626 kr under hela investeringsperioden. Den totala avkastningsskatten blir då:

   10  x  626 kr   =   6 260 kronor

I detta enkla exempel blir alltså skillnaden ganska stor mellan ett vanligt fondkonto å ena sidan och ISK eller KF å andra sidan:

Skatt vanligt fondkonto    12 000 kr 

Skatt ISK eller KF              6 260 kr

Vi skulle alltså betalt nästan dubbelt så mycket i skatt om vi valt ett vanligt fondkonto, istället för ett ISK eller KF.

Det finns vissa andra saker att tänka på vid val av konto, bland annat arvsregler, eventuella avgifter förknippade med KF, rösträtt för innehav av enskilda aktier. Kontrollera noga med banken exakt vilka regler som gäller.

Men med detta sagt, kan vi ändå konstatera att om vi skall investera långsiktigt med en rimlig avkastning, så är det mycket som talar för ISK-konto och KF-konto.

Vi tar ytterligare ett exempel. Antag att vi investerar 100 000 kr under ett år. Antag att avkastningen är måttliga 5 %. Då får vi följande resultat:

Fondkonto

Investering: 100 000 kr

Avkastning:  100 000  x  5%  =  100 000  x  0,05  =  1 000  x  5  =  5 000 kr

Skatt: 5 000 kr  x  30 %   =   5 000  x  0,3   =   500  x  3  =  1 500 kr

ISK och KF

Marknadsvärde som skall beskattas:   105 000 kr

Skatt:   105 000 kr  x  0,447 %   =   105 000  x  0,447  /  100  =

  =  1050  x  0,447  =  469

Skatt vanligt fondkonto:       1 500 kr

Skatt ISK eller KF:                  469 kr

Vi skulle alltså ha betalat över 200 % mer i skatt om vi valt vanligt fondkonto.

Var går brytpunkten?

Vid vilken avkastning blir beskattningen lika mellan ett vanligt fondkonto å ena sidan och ett ISK-konto eller KF-konto å andra sidan?

Vi gör följande antaganden:

Vi investerar under ett år.

Avkastningen är A %.

Vi investerar 100 000 kr.

Fondkonto

Avkastning:  100 000 kr  x  A%  =  100 000  x  A  /  100  =  1000 x A

Skatt:  1000 x A x 30%  =  1000 x A x 30 / 100  =  1000 x A x 3 / 10  =

 =  100 x A x 3

ISK eller KF

Marknadsvärde:   100 000  +  100 000 x A / 100  =

 =  100 000 x 100 / 100  +  100 000 x A / 100  =

 =  100 000 x (100 + A) / 100  =

 =  1000 x (100 + A)

Skatt:   1000 x (100 + A) x 0,447 / 100  =  10 x (100 + A) x 0,447  = 4,47 x (100 + A)

Sätt nu skatten för vanligt fondkonto lika med skatten för ISK eller KF. Vi får då följande:

100 x A x 3   =   4,47 x (100 + A)

för att förenkla tar vi bort gånger-tecknet x:

300 A  =  4,47 (100 + A)

300 A  =  447  +  4,47 A

300 A  -  4,47 A  =  447

295,53 A  =  447

A  =  447  /  295,53  =  1,512…  =  1,5  (avrundat)

Om avkastningen är 1,5 % så betalar vi lika mycket skatt oavsett om vi har ett fondkonto eller ett ISK-konto eller ett KF-konto.

Om vi räknar med en avkastning som är högre än 1,5 % så bör vi inte välja ett vanligt fondkonto.

Sammanfattning

Om vi är seriösa  och långsiktiga vad gäller våra investeringar, så bör vi räkna med en avkastning som åtminstone täcker inflationen. Riksbanken har som mål att inflationen skall vara 2 % över tid. Vi bör alltså ha en avkastning om minst 2 % och alltså bör vi välja ett ISK-konto eller ett KF-konto.

Enligt tidigare borde vi kunna räkna med en avkastning om cirka 5 till 7 % för vår fondportfölj, per år. Eftersom denna avkastning ligger väl över brytpunkten 1,5 % bör vi alltså välja ett ISK-konto eller ett KF-konto.

Vad man bör känna till är att statslåneräntan ligger till grund för beräkningen av skatten för ISK och KF. Det medför att skatten kan komma att variera år för år, beroende på hur statslåneräntan utvecklas.

Om vi skall ta höjd för en högre statslåneränta i framtiden, kanske vi skall höja brytpunkten ovan. Vår framräknade brytpunkt ovan om 1,5% kan alltså visa sig vara för låg i framtiden. Ett mer rimligt värde kan vara 3 till 4 %.

Eftersom vi har kommit fram till att vår fondportfölj borde avkasta cirka 5 till 7 % per år, gäller fortfarande att ISK eller KF är att föredra.

En annan sak att ta i beaktande är att det är vanliga arvsregler som gäller för ISK. För KF kan man utse förmånstagare.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi bör välja ett ISK-konto eller ett KF-konto.

Med tanke på de statliga garantierna enligt ovan, så talar mycket för ett ISK-konto.

Om man nöjer sig med vanliga arvsregler, så borde ett ISK vara att föredra.

Man bör givetvis noga kontrollera vad som gäller mer i detalj för den egna situationen. Men som en ren generell rekommendation så är det alltså ISK som bör vara huvudalternativet. När vi nu skall gå vidare och öppna ett fondkonto, så är det alltså ett ISK-konto vi väljer.


Kommentar ang. avkastningsskatten

Varje år beräknas vilken skatt som skall belasta ISK. Skatten baseras på statslåneräntan som gällde den 30/11 året innan. För år 2013 är det alltså statslåneräntan den 30/11 2012 som skall användas. 

För att inte gå in på alla detaljer, kan vi för enkelhets skull
säga att det totala marknadsvärdet för ISK-kontot beskattas med 30 % av denna statslåneränta.

Den 30/11 2012 var statslåneräntan 1,49 %.

Tar vi 30 % av denna ränta, får vi 0,447 %.