2013-08-05

Konjunkturbarometern

Konjunkturinstitutet, KI, presenterade nyligen en ny konjunkturbarometer, som finns att ladda ner på KI:s hemsida, www.konj.se.

Barometern för Juli 2013 visar i korthet följande:

Barometerindikatorn steg 0,8 enheter i juli och ligger nu 4,6 enheter under det historiska snittet.

De senaste månaderna har vi haft följande utveckling:
maj  91,8
juni  94,6
juli   95,4

Medelvärdet är lika med 100. Läget i svensk ekonomi är alltså svagar än normalt.

Indikatorn för hushållen steg 1,9 enheter och ligger nu på 100,3, vilket alltså är strax över det historiska snittet.

På KI:s hemsida finns två video-klipp från presskonferensen, samt de presentationsbilder som visades.

Sammanfattningsvis ser det ut som att svensk ekonomi håller på att stärkas. KI tror att exporten tar fart och att Riksbanken ligger still med reporäntan fram till i början av 2015.
 

 

2013-08-04

Lönesäkarna

Nyligen sändes en repris av programmet "Lönesänkarna", Dokument inifrån, i SVT. Programmet finns att se via SVT-Play. Programmet handlar bland annat om hur lönerna har utvecklats i Sverige och hur politiker, företagsledare, ekonomer, m.fl. ser på detta.

Lennar Schön, som är professor i ekonomisk historia, visar i programmet hur löneandelen har varierat i Sverige. Med löneandel menas lönernas andel av förädlingsvärdet. Förädlingsvärdet i ett företag är produktionsvärdet, minus förbrukningen av varor och tjänster som levererats från andra företag.

Lennart Schön har skrivit boken "En modern svensk ekonomisk historia". I denna bok finns ett diagram över löneandelens utveckling från 1870 - 2004. I detta diagram kan man se att löneandelen har varierat mellan cirka 60 - 80 %. 

Vad som betonas i tv-programmet är ökningen av löneandelen under 1900-talet, fram till cirka 1980. Därefter sker en dramatisk ändring och löneandelen faller från cirka 80 % till cirka 65 %.

Vinsternas andel ökar när lönernas andel minskar.

Programmet sänds i ytterligare en repris ikväll söndag 4 augusti, klockan 23.25, i SVT2.

2013-07-22

Vad är pengar?

Just nu, i skrivande stund, kan man lyssna till ett intressant program om pengar i Sveriges Radio, P1. Programmet heter "Vad är pengar?". Det är det första programmet i en serie om ekonomi. Bland andra medverkar Lars Jonung, som är senior professor i nationalekonomi. Programmet sändes första gången i oktober 2012. Läs mer på Sveriges Radios hemsida, genom att följa länken här.

Öppna ett ISK-konto



Nu är vi redo att öppna ett fondkonto hos en lämplig bank eller internetbank.Enligt tidigare har vi kommit fram till att det är ett ISK-konto vi skall välja. Vi har även valt ut två fonder, aktiefonden Avanza Zero och räntefonden Catella Avkastningsfond.

Eftersom fonden Avanza Zero endast finns hos internetbanken Avanza Bank, samt inom premiepensionen hos Pensionsmyndigheten, måste vi öppna vårt konto hos Avanza Bank, om vi skall kunna investera i fonden Avanza Zero.

En annan internetbank som kan användas är Nordnet. Den banken har naturligtvis inte fonden Avanza Zero, men den har en del andra indexfonder att välja på. De har till exempel en egen indexfond som heter Nordnet Aktieindex Sverige, som har en ganska låg förvaltningsavgift om 0,29%. Dess index är OMX Stockholm Benchmark Cap GI, som är ett lite bredare index än vad Avanza Zero använder. Nordnets fond representerar de cirka 80 till 100 största och mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen, medan Avanza Zero investerar i de cirka 30 mest omsatta aktierna. En fördel med Nordet är att man för det mesta kan investera små belopp, ofta från ett hundra kronor.

Men som sagt, eftersom vi gärna vill investera i fonden Avanza Zero, eftersom den är helt gratis, så väljer vi att öppna ett ISK-konto hos Avanza. Det är enkelt att öppna ett ISK-konto, totalt tar det bara en eller ett par dagar, innan man har gjort de nödvändigaste åtgärderna.

Man går helt enkelt in på internet och söker upp hemsidan för Avanza, www.avanza.se.
Där väljer man ”konton”, för att se vilka konton som finns att välja bland.
Eftersom vi enligt tidigare har kommit fram till att vi skall välja ett ISK-konto, klickar vi på ”ISK” för att få mer information om ISK. Sedan klickar vi på ”Öppna ISK”.

Det bör här påpekas att Avanza nyligen har utvecklat sin hemsida (sajt) och har i samband med detta skapat en ny sajt. Man kan välja den gamla sajten eller den nya sajten. I detta exempel har vi valt den nya sajten.

Nu får vi en fråga om vi är kund hos Avanza Bank. För att öppna konto hos Avanza Bank måste man vara kund hos Avanza Bank. Vi utgår här från att vi inte är kund hos Avanza.

Även om vi skulle vara kund hos Avanza kan det vara en fördel att öppna kontot som om man inte redan var kund. Fördelen är att man får ett konto som inte automatiskt kopplas ihop med tidigare konton. Det blir då lättare att separera transaktioner som rör det nya kontot, från övriga transaktioner. Om man vill kan man senare koppla ihop det nya kontot med övriga befintliga konton.

Nu blir man ombedd att ange personnummer. Därefter blir man ombedd att ange namn och adress, med mera. Därefter får man en fråga om vi vill välja kundkategori Premium eller kundkategori  Bas. Skillnaden mellan dessa är att om vi planerar att handla med akiter, så skiljer sig villkoren för courtage åt. Eftersom vi planerar att endast investera i fonder, väljer vi Premium. Ring till Avanzas kundtjänst och fråga för mer information.

Därefter kan vi signera avtalet med e-legitimation. Till sist återstår att lämna information som krävs på grund av penningtvättlagen. När detta är gjort är vi klara.

Till saken hör att av någon anledning skapas ytterligare ett konto, nämligen ett vanligt fondkonto. Detta konto behöver vi inte bry oss om tills vidare.

Nu har det kommit ett par meddelanden i inboxen. Man klickar på det lilla brevet högst upp till höger för att läsa dessa meddelanden.

Ett av dessa meddelanden säger att det nya ISK-kontot är registrerat, samt att man inom kort kommer att få ett nytt meddelande om att konto är aktiverat och därmed kan börja användas.

När detta är klart återstår att överföra pengar till ISK-kontot. Det gör man enklast med autogiro från annan bank eller genom att koppla ihop ISK-kontot med ett annat konto hos Avanza Bank och sedan föra över pengar mellan dessa konton. Man kan också göra en insättning till kontot.
Kontakta Avanzas kundtjänst för mer information om hur detta går till.

Som synes är det ganska enkelt att öppna ett ISK-konto, men ofta är det detta moment som många inte tar sig igenom av olika skäl. Eftersom det inte kostar något att ha ett ISK-konto, borde i princip alla ha ett sådant konto, eftersom i princip alla borde ha någon form av långsiktigt sparande.

Vi har här lite kort beskrivet hur det går till att öppna ett ISK-konto hos Avanza. Det går givetvis också bra att öppna ett ISK-konto hos någon av de vanliga bankerna, som till exempel Handelsbanken, SEB-banken, Swedbank eller Nordea. Det skadar inte att ha fler än ett ISK-konto, så vill du börja med ett konto hos din vanliga bank, så går det givetvis bra.

2013-07-20

Peter Schiff varnar för en ny ekonomisk kris

I kvällens Rapport-sändning i SVT klockan 19.30 varnar Peter Schiff för en ny ekonomisk kris i USA. Han varnade för finanskrisen och nu varnar han igen. Han menar att det är bostadsmarknaden i USA som är problemet. 

Han har skrivit boken "The Real Crash: America's Coming Bankruptcy---How to Save Yourself and Your Country". 

Fastighetspriserna måste ned, menar han. Han var en av få som 2007 varnade för en kommande finanskris. Han varnar nu för en större och farligare kris. Superlåga räntor och generösa regler är orsaken. Många i USA har egentligen inte råd att köpa en bostad. Pengar slussas till den uppblåsta bostadsmarknaden. Staten bäddar för en ny större kris, än den som inträffade 2008.

2013-07-15

Val av fondkonto


Vilket slags fondkonto bör man välja? Den frågan avgörs bland annat av vilket mål man har med investeringarna, hur man planerar att investera, på vilken sikt man ser
investeringarna, m.m.


Vi gör följande antaganden:

  • Investeringen är tänkt att vara relativt långsiktig, det vill säga på minst ett par års sikt, från cirka 3 år, upp till kanske 10 till 20 år
  • Investeringen är inte ett pensionssparande i en privat pensionsförsäkring med rätt till avdrag i deklarationen. Vi antar att man redan har utnyttjat denna möjlighet eller att man anser att detta inte är så intressant.
  • Investeringen är tänkt att avkasta minst cirka 5 till 7 procent per år.
  • Investeringen har ett bestämt syfte, men att man ändå vill ha möjlighet att kunna frigöra kapital till annat ändamål vid behov.
  • Man vill försöka hålla nere skatten, som måste betalas på grund av investeringen, det vill säga avkastningsskatten, reavinstskatten, etc.
  • Vi antar att de fonder vi väljer att investera i inte betalar någon form av utdelning till dig som investerare.


Vi har i princip två huvudalternativ vid val av fondkonto:

  • ett vanligt fondkonto
  • ett ISK-konto eller ett KF-konto

Vanligt fondkonto

Ett vanligt fondkonto öppnas hos en vanlig bank eller internetbank. Man kan även välja att investera direkt hos ett fondbolag.

Etersom vi planerar att kunna välja fritt bland många olika fondbolag, samt ha möjlighet att göra omplaceringar och rebalanseringar, väljer vi bort detta alternativet.
Fördelen med att ha en investering direkt hos ett fondbolag, är att man får en mer personlig relation med fondbolaget, man får löpande information via post eller mejl, man kan bli inbjuden till evenemang, m.m. Så för dig som gärna vill ha denna möjlighet, så finns fortfarande alternativet att ha en del av dina investeringar direkt hos några utvalda fondbolag, som du gärna vill ha en relation till.

Så länge man bara investerar nya pengar, så behöver man normalt bara betala en liten skatt som dras automatiskt på deklarationen. För närvarande bortser vi från denna lilla skatt.

Etersom de flesta fonder numera ej ger någon form av utdelning, behöver man inte tänka på den skatt som tidigare betalades för utdelningar.

Hör gärna med din bank eller ditt fondbolag, om din fond betalar ut någon form av utdelning eller liknande. De fonder som ej betalar ut utdelning brukar kallas för ackumulerande och betecknas ibland med bokstäverna ack i slutet av fondnamnet.

De fonder som betalar utdelning brukar kallas för utdelande eller income på engelska. De kan ha bokstäverna inc efter fondnamnet, eller utd på svenska.

När man säljer hela eller delar av innehavet i en fond, uppstår normalt en reavinst, om vi antar att fonden har ökat i värde under innehavstiden.

Om du har investerat 100 000 kr och fonden har ökat i värde med 40% under den tid du har investerat, så har ditt värde ökat till 140 000 kr. Om du säljer fondinnehavet uppstår en reavinst om 40 000 kr. Denna reavinst beskattas med 30 % skatt. Skatten blir alltså 40 000 kr x 0,3  =  4 000 x 3  =  12 000 kr.


ISK-konto och KF-konto

Istället för att öppna ett vanligt fondkonto, kan man öppna ett ISK-konto eller ett KF-konto. Det kan man göra hos en bank eller internetbank.

ISK står för InvesterarSparKonto

KF står för KapitalFörsäkring

För att reda ut de exakta skillnaderna mellan dessa och mellan dessa och ett vanligt fondkonto, bör man kontakta en rådgivare hos en bank, eller liknande.

Några av de viktigaste egenskaperna är:

  • Man betalar ingen reavinstskatt
  • Man betalar en skatt på kontots totala marknadsvärde

Den skatt man betalar kallas avkastningsskatt, men det är i själva verket inte en skatt på avkastningen, utan det är en skatt på det totala marknadsvärdet. Denna skatt beräknas på lite olika sätt för ISK respektive KF. Men skattesatsen är lika stor för båda dessa kontoformer.

En skillnad mellan ISK och KF är att kontanta medel på ett ISK-konto är skyddade av den statliga insättningsgarantin om banken skulle gå i konkurs. Denna garanti täcker upp till 100 000 EUR. Alltså ett belopp i svenska kronor motsvarande 100 000 euro.
Garantin gäller per bank, det vill säga man kan skydda 100 000 euro i sin vanliga bank och ytterligare 100 000 euro i en internetbank, vilket innebär att 200 000 euro är skyddade i detta exempel.

En annan skillnad mellan ISK och KF är att investeringar (till exempel fondandelar) i ett ISK-konto skyddas av det statliga investerarskyddet om banken skulle gå i konkurs. Detta skydd täcker upp till 250 000 svenska kronor. Skyddet gäller per bank, det vill säga man kan till exempel skydda 250 000 kr hos sin vanliga bank och 250 000 kr hos en internetbank. Det kan alltså vara en fördel att välja flera olika banker. I detta exempel har vi alltså skyddat 500 000 kronor totalt.

För ett KF-konto gäller inte ovanstående statliga skydd: statlig insättningsgaranti och statligt investerarskydd.

För ett ISK-konto och för ett KF-konto gäller att man för närvarande betalar 0,447 % i avkastningsskatt på det totala marknadsvärdet för kontot.

Som exempel kan vi anta att vårt marknadsvärde är 140 000 kr. Skatten blir då 140 000 kr  x  0,447  /  100   =   1400  x  0,447  =  14  x  44,7  =  626 kronor.

I exemplet ovan, där vi investerade 100 000 kr i ett vanligt fondkonto, fick vi en reavinst om 40 000 kr och en skatt om 12 000 kr.

För att jämföra dessa båda exempel, får vi ta i beaktande att reavinsten betalas en enda gång, medan avkastningsskatten för ISK och KF betalas varje år.

Antag att avkastningen om 40 000 kr har uppstått efter 10 års investering i en fond. Antag också för enkelhets skull att marknadsvärdet har varit 140 000 kr i genomsnitt under denna tid.

I ett ISK-konto eller i ett KF-konto får vi då varje år betala en avkastningsskatt om 626 kr under hela investeringsperioden. Den totala avkastningsskatten blir då:
   10  x  626 kr   =   6 260 kronor

I detta enkla exempel blir alltså skillnaden ganska stor mellan ett vanligt fondkonto å ena sidan och ISK eller KF å andra sidan:

Skatt vanligt fondkonto    12 000 kr 
Skatt ISK eller KF              6 260 kr

Vi skulle alltså betalt nästan dubbelt så mycket i skatt om vi valt ett vanligt fondkonto, istället för ett ISK eller KF.
Det finns vissa andra saker att tänka på vid val av konto, bland annat arvsregler, eventuella avgifter förknippade med KF, rösträtt för innehav av enskilda aktier. Kontrollera noga med banken exakt vilka regler som gäller.

Men med detta sagt, kan vi ändå konstatera att om vi skall investera långsiktigt med en rimlig avkastning, så är det mycket som talar för ISK-konto och KF-konto.

Vi tar ytterligare ett exempel. Antag att vi investerar 100 000 kr under ett år. Antag att avkastningen är måttliga 5 %. Då får vi följande resultat:

Fondkonto
Investering: 100 000 kr
Avkastning:  100 000  x  5%  =  100 000  x  0,05  =  1 000  x  5  =  5 000 kr
Skatt: 5 000 kr  x  30 %   =   5 000  x  0,3   =   500  x  3  =  1 500 kr

ISK och KF
Marknadsvärde som skall beskattas:   105 000 kr
Skatt:   105 000 kr  x  0,447 %   =   105 000  x  0,447  /  100  =
  =  1050  x  0,447  =  469

Skatt vanligt fondkonto:       1 500 kr
Skatt ISK eller KF:                  469 kr

Vi skulle alltså ha betalat över 200 % mer i skatt om vi valt vanligt fondkonto.



Var går brytpunkten?

Vid vilken avkastning blir beskattningen lika mellan ett vanligt fondkonto å ena sidan och ett ISK-konto eller KF-konto å andra sidan?

Vi gör följande antaganden:
Vi investerar under ett år.
Avkastningen är A %.
Vi investerar 100 000 kr.


Fondkonto
Avkastning:  100 000 kr  x  A%  =  100 000  x  A  /  100  =  1000 x A
Skatt:  1000 x A x 30%  =  1000 x A x 30 / 100  =  1000 x A x 3 / 10  =
 =  100 x A x 3

ISK eller KF
Marknadsvärde:   100 000  +  100 000 x A / 100  =
 =  100 000 x 100 / 100  +  100 000 x A / 100  =
 =  100 000 x (100 + A) / 100  =
 =  1000 x (100 + A)
Skatt:   1000 x (100 + A) x 0,447 / 100  =  10 x (100 + A) x 0,447  = 4,47 x (100 + A)



Sätt nu skatten för vanligt fondkonto lika med skatten för ISK eller KF. Vi får då följande:

100 x A x 3   =   4,47 x (100 + A)

för att förenkla tar vi bort gånger-tecknet x:

300 A  =  4,47 (100 + A)

300 A  =  447  +  4,47 A

300 A  -  4,47 A  =  447

295,53 A  =  447

A  =  447  /  295,53  =  1,512…  =  1,5  (avrundat)

Om avkastningen är 1,5 % så betalar vi lika mycket skatt oavsett om vi har ett fondkonto eller ett ISK-konto eller ett KF-konto.

Om vi räknar med en avkastning som är högre än 1,5 % så bör vi inte välja ett vanligt fondkonto.


Sammanfattning

Om vi är seriösa  och långsiktiga vad gäller våra investeringar, så bör vi räkna med en avkastning som åtminstone täcker inflationen. Riksbanken har som mål att inflationen skall vara 2 % över tid. Vi bör alltså ha en avkastning om minst 2 % och alltså bör vi välja ett ISK-konto eller ett KF-konto.

Enligt tidigare borde vi kunna räkna med en avkastning om cirka 5 till 7 % för vår fondportfölj, per år. Eftersom denna avkastning ligger väl över brytpunkten 1,5 % bör vi alltså välja ett ISK-konto eller ett KF-konto.

Vad man bör känna till är att statslåneräntan ligger till grund för beräkningen av skatten för ISK och KF. Det medför att skatten kan komma att variera år för år, beroende på hur statslåneräntan utvecklas.

Om vi skall ta höjd för en högre statslåneränta i framtiden, kanske vi skall höja brytpunkten ovan. Vår framräknade brytpunkt ovan om 1,5% kan alltså visa sig vara för låg i framtiden. Ett mer rimligt värde kan vara 3 till 4 %.

Eftersom vi har kommit fram till att vår fondportfölj borde avkasta cirka 5 till 7 % per år, gäller fortfarande att ISK eller KF är att föredra.

En annan sak att ta i beaktande är att det är vanliga arvsregler som gäller för ISK. För KF kan man utse förmånstagare.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi bör välja ett ISK-konto eller ett KF-konto.
Med tanke på de statliga garantierna enligt ovan, så talar mycket för ett ISK-konto.
Om man nöjer sig med vanliga arvsregler, så borde ett ISK vara att föredra.

Man bör givetvis noga kontrollera vad som gäller mer i detalj för den egna situationen. Men som en ren generell rekommendation så är det alltså ISK som bör vara huvudalternativet. När vi nu skall gå vidare och öppna ett fondkonto, så är det alltså ett ISK-konto vi väljer.


Kommentar ang. avkastningsskatten

Varje år beräknas vilken skatt som skall belasta ISK. Skatten baseras på statslåneräntan som gällde den 30/11 året innan. För år 2013 är det alltså statslåneräntan den 30/11 2012 som skall användas. 

För att inte gå in på alla detaljer, kan vi för enkelhets skull
säga att det totala marknadsvärdet för ISK-kontot beskattas med 30 % av denna statslåneränta.

Den 30/11 2012 var statslåneräntan 1,49 %.

Tar vi 30 % av denna ränta, får vi 0,447 %.


2013-07-13

Portföljens avkastning

Vilken avkastning kan vi förvänta oss av fondportföljen, som beskrevs nedan? Det är givetvis omöjligt att säga exakt vilken avkastning den kan ge, men vi kan få en uppfattning om detta genom att titta tillbaka på vad den skulle ha gett de senaste åren.

Ett enkelt sätt att göra detta är att helt enkelt använda Morningstar och funktionen "Jämföra fonder". Vi söker upp fonden Catella Avkastningsfond och markerar den i kryssrutan till vänster om fonden, i sökresultatet, när vi t.ex. söker på Catella, med funktionen "Sök Fonder".

Sedan söker vi på Avanza och markerar fonden Avanza Zero.

Nu har vi två markerade fonder och klickar nu på funktionen "Jämför". Vi får upp ett diagram med de båda fonderna och under diagrammet finns data för de båda fonderna. Nu klickar vi på "Per år".

Vi får nu fram den genomsnittliga avkastningen per år, för varje fond, samt även en snittavkasstning för de valda fonderna, d.v.s. fondportföljens avkastning, eftersom vi har valt fördelningen 50% av varje fond. Portföljens snittavkastning de senaste åren är:

3 års snitt:   5,96 % per år
5 års snitt:   7,04 % per år

Är detta bra eller dåligt? Vi kan jämföra med en av de bästa blandfonderna, AMF Balansfond, som har haft följande avkastning:

3 års snitt:   7,19 % per år
5 års snitt:   8,38 % per år

Vi ser alltså att vår portfölj inte riktigt hänger med AMF Balansfond. Vad kan det bero på?
Eftersom aktiemarknaden har gått upp ganska rejält under senaste tre till fem åren, så är det givetvis viktigt hur stor andelen aktier man har i sin portfölj. Vi har 50 % aktier i vår portfölj och AMF Balansfond har för närvarande cirka 65 % aktier.

Om vi antar att AMF Balansfond har haft 65 % aktier i snitt under de senaste tre till fem åren, så kan räkna om avkastningen för vår portfölj, med antagandet att vi också hade haft 65 % aktier, enligt följande:

65 % Avanza Zero och 35 % Catella Avkastningsfond, skulle de senaste 3 åren ha avkastat
0,65 x 8,5  +  0,35 x 3,4  =  6,7 % per år.

Under de fem senaste åren skulle denna portfölj ha avkastat
0,65 x 10,0  +  0,35 x 4,1  =  7,9 % per år.

Vi ser att vår portfölj inte riktigt hänger med AMF Balansfond, trots att vi justerat för andelen aktier och räntor. Orsaken kan vara att AMF Balansfond har haft obligationer i sin fond, som har utvecklats väl, p.g.a. att räntorna har sjunkit, vilket höjer värdet på obligationerna.

Om vi jämför AMF Räntefond Lång med Catella Avkastningsfond, så ser vi att AMF Räntefond Lång har gett betydligt bättre avkastning under de senaste tre till fem åren.

Vi kan helt enkelt testa hur portföljen skulle fungerat med denna räntefond.
Vi studerar alltså följande fondportfölj:

50 % Avanza Zero
50 % AMF Räntefond Lång

Enligt Morningstar skulle denna portfölj ha haft följande avkastning:

3 års snitt:   6,43 % per år
5 års snitt:   8,56 % per år 

Vi ser nu att denna portfölj har haft en högre avkastning än vår ursprungliga portfölj. Den har även haft lite högre avkastning än AMF Balansfond över 5 år.

Men eftersom vi tror på ett skifte på mot högre räntor på sikt, samt att vi vill ha en tryggare och jämnare avkastning, så väljer vi trots allt Catella Avkastningsfond i vår portfölj. Om man jämför Catella Avkastning med AMF Räntefond Lång, så ser man att Catellas fond har gått bättre de senaste 3, 6 och 12 månaderna.

Vi skulle gärna vilja studera vår portfölj över lite längre tidsperiod, men tyvärr har Avanza Zero inte några avkastningssiffror för 10 år och 15 år. För att få en uppfattning om vad avkastningen kan bli på lite längre sikt, kan vi ersätta denna fond med fonden Handelsbanken Sverigefond Index, som är en av de äldsta svenska indexfonderna på marknaden. Dock får vi ta i beaktande att denna fond inte är gratis, som Avanzas fond är, utan har en ganska hög avgift för att vara en indexfond, nämligen 0,65 %. Portföljen har nu följande utseende:

50 % Handelsbanken Sverigefond Index
50 % Catella Avkastningsfond

Denna porfölj skulle ha haft följande avkastning de senaste åren:

  3 års snitt:   5,67 % per år
  5 års snitt:   6,40 % per år
10 års snitt:   7,66 % per år

Eftersom vi vill ha ännu längre historik, blir vi tvungna att byta ut även Catella Avkastningsfond. Vi hittar ingen bra liknande fond med lång historik, så vi får välja t.ex. SPP Penningmarknadsfond, som är en kort räntefond. Portföljen har nu följande utseende:

50 % Handelsbanken Sverigefond Index
50 % SPP Penningmarknadsfond

Denna portfölj skulle ha haft följande avkastning:

  3 års snitt:   5,16 % per år
  5 års snitt:   5,56 % per år
10 års snitt:   6,85 % per år
15 års snitt:   4,35 % per år

Sammanfattningsvis så ser vi att vår portfölj har förutsättningar att avkasta cirka 5 till 7 procent per år, i genomsnitt, om vi behåller portföljen under lång tid. Är vi inte nöjda med detta, får vi ta en högre risk genom att öka aktieandelen, från 50 % till förslagsvis 60 % eller 65 %. Om vi vill ha lägre risk, kan vi helt enkelt minska aktieandelen till 40 % eller 35 %. 

2013-07-12

Dags att skapa en fondportfölj

Du som har läst nedan, vet att vi nu har en bra räntefond och en bra aktiefond. Det är faktiskt allt vi behöver för att skapa en fondportfölj. En fondportfölj är helt enkelt ett antal fonder som man har i en fonddepå.

Den allra enklaste fondportföljen man kan tänka sig är ju egentligen en portfölj som bara består av en enda fond. Om man vill sprida riskerna på flera tillgångsslag, t.ex. aktier och räntor, så blir det naturligt att välja en blandfond, om man vill ha en enda fond. En blandfond brukar ju bestå av just aktier och räntor. Problemet med en blandfond är att förvaltningsavgiften kan vara ganska hög. 

Fördelen är förstås enkelheten, att bara ha en enda fond. Det kan vara helt ok i vissa fall. Men om man är lite om sig och kring sig, så kan det helt klart vara bättre att själv välja två fonder.

I vårt fall har vi en räntefond, Catella Avkastningsfond, som har en förvaltningsavgift om 0,70 %, samt en aktiefond, Avanza Zero, som är helt gratis.

Om vi nu helt enkelt bestämmer oss för att investera 50 % av kapitalet i aktiefonden och 50 % i räntefonden, så blir den totala förvaltningsavgiften enligt följande:
0,5 x 0,70  +  0,5 x 0,00  =  0,35 + 0,00  =  0,35 %.

Är detta billigt? Om vi nu går in på morningstar.se och söker på blandfonder så ser vi att det är mycket billigt. I själva verket blir det nog mycket svårt att slå. En av de allra billigast och dessutom bästa blandfonderna är AMF Balansfond, som har en förvaltningsavgift om 0,40 %.

Fördelen med att välja två fonder är att vi kan anpassa andelen aktier och andelen räntor efter eget tycke och smak. Normalt brukar man ju dra ner aktiedelen, ju äldre man blir, t.ex. i pensionssparande i premiepensionen.

En annan fördel med att välja två fonder är att vi kan välja att göra en justering av fördelningen, t.ex. en gång om året. Detta kallas rebalansering.

Antag att börsen har går upp kraftigt under året. I slutet av december månad kanske detta har gjort att andelen aktier i portföljen har ändrats från 50 % till 60 %. Samtidigt har räntefonden gått som den brukar gå, tryggt och säkert, men jämfört med aktiefonden har den inte rört sig speciellt mycket. Andelen räntor är 40 % i slutet av december.

När vi nu loggar in på vår fonddepå i slutet av december månad, vill vi återställa balansen, d.v.s. vi vill rebalansera fondportföljen. Vi säljer ett antal andelar i aktiefonden och köper ett antal andelar i räntefonden.

Hur vet vi hur mycket vi skall sälja och köpa? Vi tar helt enkelt det totala depåvärdet och delar med två. Det är detta belopp som skall placeras i varje fond. Tag aktiefondens aktuella värde och dra ifrån halva depåvärdet, så får du det belopp som skall säljas av från aktiefonden.

Det kan kanske verka lite jobbigt och göra detta, genom att först sälja och sedan köpa. I så fall kan man helt enkelt sätta in nya friska pengar i depån och fördela dessa på de båda fonderna så att man återställer balansen.

Vad är det för vits med detta egentligen? Jo, i det första alternativet, när vi säljer av andelar i aktiefonden, så innebär det att vi tar hem en vinst. Aktiefonden har ju faktiskt ökat i värde under året och vi tar hem en del av vinsten och placerar den i räntefonden.

Hade det varit tvärtom, d.v.s. att aktiefonden hade gått ned, då hade vi gjort tvärtom. Vi hade sålt av andelar i räntefonden och köpt billiga andelar i aktiefonden.

Rebalansering innebär alltså att vi köper billigt och säljer dyrt. Precis det som de flesta investerare har som mål att göra.

Hade vi istället gått in med nya friska pengar i depån, så hade vi i det ena fallet köpt mer i räntefonden och lite mindre i aktiefonden, vilket är bra eftersom den hade gått upp och andelarna nu var ganska dyra. I fallet då aktiemarknaden hade gått ned, så hade vi köpt mest i aktiefonden, vilket var bra eftersom andelarna nu var ganska billiga.

Målsättningen bör kanske vara att göra en rebalansering cirka en gång per år, men det är absolut inget man behöver känna sig tvungen att göra. Skulle man glömma av det, så är det inte hela världen, men det kan vara bra att ha i minnet, att det faktiskt kan ha en positiv effekt, om man gör detta lite då och då.

Ekonomibloggar


Det finns en hel del bloggar om ekonomi, aktier, fonder, investering, m.m.
För att hitta sådana bloggar kan man besöka webbplatsen Bloggar om ekonomi
på adressen bloggaromekonomi.se.





En bra aktiefond


Nedan skrev jag om en bra räntefond, så nu kan det vara dags att skriva om en bra aktiefond. Som svensk investerare är det en klar fördel att investera i Sverige. Om man investerar utomlands får man för det mesta en valutaeffekt. Det finns visserligen fonder som är valutasäkrade, men de allra flesta är inte det.

Dessutom har man som svensk investerare en mer direkt tillgång till information om vad som händer i Sverige och hur svenska aktiebolag påverkas av olika skeenden.

Många kritiserar fonder för att de har höga avgifter. Om man då istället väljer att investera i en indexfond, med låga avgifter, kan man få höra att de är tråkiga och dåliga, eftersom de aldrig slår index. Indexfonder brukar dessutom trots allt ha en viss avgift, som inte är försumbar och därför påverkar avkastningen.

Det är alltså svårt att hitta den perfekta fonden, som dels följer eller helst slår index. Samtidigt som den bör vara billig, finnas lätt tillgänglig, öppen för alla former av sparande, även små belopp, m.m.

Gratis är gott, brukar man ju säga, så varför inte försöka hitta en bra gratisfond. Det finns ju faktiskt en fond som uppfyller de flesta krav man rimligen kan ställa, förutom tillgängligheten då. Fonden jag tänker på är Avanza Zero. Det är en svensk indexfond, som placerar enligt det svenska indexet SIX30RX, på Stockholmsbörsen. Indexet omfattar de cirka 30 värdemässigt mest omsatta aktierna, vilket alltså är stora bolag. För närvarande utgörs fonden till cirka 30 % av aktier i de tre bolagen Hennes & Mauritz, Nordea och Ericsson. De sju största innehaven utgör tillsammans cirka 50 % av fonden.

Jämför man med en bredare indexfond, som till exempel Handelsbanken Sverigefond Index, så ser man att de tre största innehaven i Handesbankens fond utgör cirka 22 % av fonden och de sju största innehaven utgör tillsammans cirka 39 %.

Detta visar alltså att Avanza Zero är en mer koncentrerad fond än fonden Handelsbanken Sverigefond Index. Trots detta har Avanza Zero bättre Sharp Ratio (riskjusterad avkastning), nämligen 0,52 jämfört med 0,44. Det vill säga en investerare får mer betalt för sitt risktagande i Avanzas fond, än vad man skulle få i Handelsbankens fond. 

Enda kruxet med Avanza Zero är att den inte finns tillgänglig överallt. Om du blir kund hos Avanza, så kan du placera i fonden, i deras olika depåer, allt från vanligt fondkonto, till kapitalförsäkring, IPS, ISK, m.m. Dessutom finns fonden tillgänglig inom premiepensionen.

Fonden är helt gratis, d.v.s. man tar inte ut någon form av förvaltningsavgift eller liknande.

Är det då en bra fond? Ja, om man nöjer sig med att följa med index, så är det en av de absolut bästa fonderna. Morningstars rating är högst möjliga, fem stjärnor av fem möjliga. Även ratingen för tre år och fem år är högsta möjliga.

Fonden startade 2006-05-22, vilket betyder att den har funnits i över sju år.

Avkastningen per år ligger på i snitt 10,0 % över 5 år, samt 8,5 % i snitt över 3 år. Detta är bra, om man betänker vad finanskrisen har inneburit för aktiemarknaden sedan 2006.

Sammanfattningsvis tycker jag att detta är en mycket bra basfond, för en svensk investerare.

Nu har vi en bra aktiefond och en bra räntefond (enligt nedan) och kan därför snart gå vidare och skapa en fondportfölj, som innehåller dessa båda fonder. Jag återkommer till detta inom kort.